Från en filt på badstranden

 

För några dagar sedan tillbringade jag och en väninna en lång härlig dag på en lokal badstrand. Solen lyste, det var varmt och vattnet var som sammet. Det var fler än vi som hade letat sig fram till stranden och det var nästan fullt på gräsmattan. När jag lät blicken flyga över människorna omkring oss slog det mig att denna badstrand var som en sinnesbild för de olika partiernas familjepolitik eller hur man ser på människan i sällskap med andra.

För mig som kristdemokrat var det en härlig syn som mötte mig denna dag. Att ta sig till en badstrand som barnfamilj är väl nästan det bästa man kan ta sig för. Varje familj slår läger och sätter upp stolar, lägger filen på gräsmattan, handdukar kommer fram och så den medhavda picknicken. Man slår helt enkelt läger och man gör det på ett fint sätt bland alla andra som finns runtomkring. Man kan klart urskilja var varje familjs läger har sina gränser och man sätter sig gärna på ett bekvämt avstånd från en annan familj. Om det finns plats. Så ser vi kristdemokrater på att vi människor vill vara en del av en liten gemenskap samtidigt som varje familj gärna vill höra samman i ett större sammanhang. En familj, oavsett hur den ser ut. Många eller få medlemmar, många eller få vuxna och/eller barn. Det har ingen betydelse. Det är på den egna familjefilten som grunden till en livslång trygghet tar form.

För andra partier kan badstrandens gäster och deras utbredning te sig annorlunda. För dem är det viktigt att alla sitter på var sin filt, kanske kant i kant med någon annan, men det är den egna filten som ska utgöra tryggheten. Var för sig, men ändå i närheten av varandra.

En jättestor filt är målet för andra. Alla ska med och sitta på samma filt. Oavsett om man vill eller inte. Någon bestämmer att man ska sitta på denna filt och där ska man förbli, eftersom någon säger att detta är det bästa sättet att tillbringa dagen på stranden.

För somliga räcker det inte med denna stora gemensamma filt utan man vill ha en enda stor filt som täcker hela badstranden så att ingen undkommer var filtägaren vill att de badande ska befinna sig.

Ja, filt eller inte – dagen var härlig på badstranden!

 

Alkohol skapar och bidrar till våld

Under en almedalsdebatt för ett flertal år sedan fanns jag med i en panel som handlade om mäns våld mot kvinnor. Jag var vid den tiden förbundsordförande för Kristdemokratiska Kvinnoförbundet.

I debatten deltog ett antal namnkunniga personer på området. Debatten, eller vad jag ska kalla det, kanske samtalet, gick på som det brukar. Samtliga i panelen tyckte att mäns våld mot kvinnor skulle förpassas till historien. Det tycker nog de flesta.

Samtalet tuffade på tills jag nämnde att alkoholen var en av många orsaker till våldet, och till och med till det ökade våldet. Oavsett vem som är gärningsman eller offer. Jag fick en massiv kritik emot mig. Resten av panelen tyckte jag uttryckte det dummaste under denna debatt/samtal.

Jag återkommer ofta till detta minne av detta samtal där man så flagrant bortsåg, eller inte ville se alkoholens påverkan på våldsstatistiken. Än idag är jag förundrad över reaktionen. Har alkoholen, enligt paneldeltagarna, ingen som helst inverkan på våldet?

Ibland hamnar jag i TV-soffan framför programmet Tunnelbanan, som visas på kanal 5. De flesta som utövar våld mot de ordningsvakter som gör sitt jobb i tunnelbanan är inte speciellt nyktra, utan tvärtom väldigt påverkade av alkohol eller narkotika. Jag skulle inte tro att de utövar detta våld i nyktert tillstånd.

Jag har trott och tror fortfarande att alkohol bidrar till våld. Nu behöver jag inte längre tro detta utan nu finns det forskning som visar på detta samband. Rapporten som lägger fram bevis heter ”Alkohol och Våld” och är framtagen av Svenska Läkaresällskapet, Göteborgs Universitet och IOGT-NTO.

Rapporten påpekar att WHO, Världshälsoorganisationen, konstaterar att politiska åtgärder mot alkohol är bland det mest effektiva för att förebygga våld.

Trots detta är det sällan som politiska åtgärder i Sverige tar upp alkohol i strategier för att förebygga våld.

Vad är det alkoholen gör med oss människor? Varför bidrar alkoholen till våld? Ett svar är att naturliga spärrar upphör och negativa beteenden förstärks. Dessutom löper en alkoholpåverkad person större risk att utsättas för brott. Alkohol bidrar både till våld och till utsatta situationer.

Att vuxna konsumerar alkohol i stora mängder och att det ger negativa effekter på människor i dess närhet får särskild stor effekt på de barn som finns i närheten av en vuxen som är berusad. Barn både försummas och far illa i dessa situationer.

Att genomföra ett antal alkoholpolitiska åtgärder för att minska bruket av alkohol kan få oanade effekter på det våld som breder ut sig i samhället och i hemmen.

Rapporten är kanske en av de viktigaste på länge, då den så tydligt tar upp det som jag redan har trott på men nu också kan visa att det finns forskningsstöd för min tro.

 

Närakuten på Löwenströmska sjukhuset

I Upplands Väsby har vi under många år haft en sjukvård koncentrerad till Löwenströmska sjukhuset. För några decennier sedan så tog dåvarande landstingspolitiker bort en stor del av den akuta vården från detta anrika sjukhus. Detta sjukhus har det senaste decenniet, kanske flera, fått vara en plats där privata vårdgivare har hittat ett bra ställe att utöva sin verksamhet på.

Löwenströmska sjukhuset innehåller förutom röntgen, laboratorier, en uppskattad vårdcentral samt geriatriska avdelningar med hög kvalité.

De senaste åren har det också funnits plats för en Närakut. Innan många av de närakuter som finns inom Stockholms läns landsting, fanns det en sådan på Löwenströmska sjukhuset.

Nu är Löwenströmska återigen i rampljuset. Denna gång har det beslutats att Närakuten på Löwet ska flytta till Sollentuna Sjukhus när detta är färdigombyggt. Jag har inget emot att även Sollentuna får tillgång till god vård, men varför ska detta ske på bekostnad av Löwets närakut? Båda behövs i denna del av Stockholms län. En del av länet som växer och där upptagningsområdet inte bara är Upplands Väsby, utan även Sigtuna kommun, Arlanda flygplats och andra närliggande kommuner.

Jag hyser dock en förhoppning av att Löwets närakut får finnas kvar då Kristdemokraterna både i landstinget och i kommunen i sina respektive handlingsprogram, inför den kommande mandatperioden, vill att denna viktiga närakut får finnas kvar.

Vill man som väsbybo har kvar Närakuten på Löwet så är en röst på KD i kommun och landsting den bästa medicinen.

 

Vart tog den sociala passionen vägen?

Efter mitt förra inlägg som jag rubricerade Social passion, så fick jag frågan "vart tog den sociala passionen vägen?".
Det kanske är fler som frågar sig detta?

Jag vill bara lämna en garanti - den sociala passionen har inte lämnat mig. I inlägget blev jag så engagerad i att visa att det inom politiken som kallas mjuka och hårda och av någon anledning så blir de "mjuka" frågorna lätt styvmoderligt behandlade.
Att slåss mot detta sätt att se på de politikområden som har med människor att göra är en del av mitt engagemang för de sociala frågorna.

För min del så letar jag gärna upp frågor som rör politik som rör och berör den enskilda människan i sin kontakt med kommunen och dess stödinsatser och andra myndigheter, ex vis sjukvården. Oavsett om det är en tidningsartikel, TV-program eller seminarium i Visby under Almedalsveckan. Jag dras till dessa frågor och det känner jag är ett utryck för min passion för de sociala frågorna.
Min uppgift som socialpolitiker - vilket finns ord - är att lyssna på behov, fundera ut lösningar, samarbeta med intresseorganisationer och personal och på det sättet hitta lösningar som kan hjälpa människor på vägen mot en bättre hälsa, ett boende eller att laga trasiga relationer.
Mitt jobb är att vara med på tåget, känna till och uppleva de omständigheter som många lever under och på något sätt hitta lösningar som kan hjälpa många och andra lösningar som kan vara till hjälp för en enskild.

Nu hoppas jag att jag har svarat på frågan "vart tog den sociala passionen vägen"?

Social passion

Många gånger har Kristdemokraterna i Upplands Väsby fått vara och är fortfarande partiet som visar passion för de sociala frågorna. Det är inte bara seniorerna och personer med funktionsnedsättning som vi värnar. Hela det sociala arbetet är en av anledningarna till vår existens i Väsby. För det är ju detta som politik handlar om till stor del - att den enskilda människan måste vara ledstjärnan för alla, inte minst för oss förtroendevalda.

Enligt det traditionella sättet att se på de olika politikområdena i kommunen så har alla frågor som har med den enskilda människan varit kallat "de mjuka frågorna". Jag kan bara fantisera om hur detta har uppkommit, och min teori är att de "hårda frågorna", de som har med gator, parker, vatten, byggnationer mm att göra var männens värld. Kvinnorna kunde få ägna sig åt de andra frågorna, och då kvinnan ska vara utrustad med något särskilt sorts hjärta och inställning så fick de ägna sig åt omsorgsfrågorna.

Nu är det slut med det i Upplands Väsby! Vi får nog ta ett steg i taget innan vi kan sätta likhetstecken mellan de politiska sakområdena, och det första steget blir att göra de hårda frågorna lite mjukare och de mjuka frågorna mer framträdande.

Att vara aktiv med de sociala frågorna innebär många gånger att man som förtroendevald får ta ett stort ansvar för de enskildas vardag och relationer. Jag vill gärna citera en kollega som vid inte bara ett tillfälle utan vid flertal sade att alla som kommer in i politiken skulle sitta några år i socialnämnden, så att man verkligen får kunskap om vad  kommunpolitik egentligen handlar om.

Jag känner en stor passion för väsbyborna och för det stöd som vi alla kan få bli föremål för.

Kristdemokrat, inte nazist

Den senaste tidens händelser med nazismen som gemensam nämnare både förfärar och manar till eftertanke.

I Upplands Väsby har ”nazism” blivit ett slagord i valdebatten.

Politiska företrädare har ansetts vara nazister, utan att det funnits anledning till detta. På vilka grunder har någon rätt att utpeka någon annan till att vara någon som inte har känslor för någon annan och som vill göra åtskillnad mellan människor?

Många frågar sig nog detta. Då en av de utpekade personerna är en kristdemokratisk företrädare ger det mig, som gruppledare för KD i Upplands Väsby, anledning att berätta vilken grund som Kristdemokraterna har för vår politik och hur vi agerar som politiker.

Kristdemokraternas utgångspunkt är den kristna-judiska etiken och synen på människan. Detta innebär i korthet att vi ser varje människa som unik och med ett lika och okränkbart värde som just människa, läs medmänniska. Oavsett vad vi som mänsklighet kan hitta på som skiljer oss människor från varandra är detta något som vi vill bekämpa.

Vår politiska utgångspunkt är att bygga broar, inte gräva diken. Vi vill förena, inte splittra.

Att med dessa ambitioner och utgångspunkter bli kallad nazist är inte bra ett uttryck för djup okunskap om kristdemokrati och dess företrädare utan också ett uttryck för en avancerad översittarmentalitet. Denna ger sig tillkänna genom att tro att man besitter en kunskap om en annan människa som man också ger sig själv att uttrycka.

Vi kristdemokrater vaknar varje morgon med ambitionen att förverkliga vår politik. Ingen ska ta sig rätten att tro och uttrycka att vi gör något annat.

Du är mitt intresse

Du är mitt intresse

Jag som kristdemokrat har egentligen ett enda intresse i min politiska gärning, och det är att vara till för de människor som jag möter. Man skulle kunna sammanfatta det med att säga att jag har Dig som intresse. Du som enskild är det verkligen intresserar mig. Du och alla andra blir gärna ett kollektiv i form av barn i förskolan, elever i skolan eller de som bor på ett äldreboende. Men tittar men lite närmare på dessa kollektiv så är det uppbyggt av just enskilda personer som alla ha egna behov och önskningar.

Jag vänder mig emot att se kollektivet och ge förslag på hur alla ska omfattas av en och samma lösning. Min utgångspunkt är också att den enskilda människan också mår bra av att vara i ett sammanhang. Oavsett om det är en förskoleklass, skolklass eller avdelningen på äldreboendet, och att man inte bli lyckligare av vara sin egen lyckas smed. Vi vill att människor ska smida tillsammans, men utifrån de egna behoven. Låter det krångligt?

Min politiska kompass pekar stadigt och bestämt på den enskilda människan, men helst i ett sammanhang, i en nära gemenskap med andra.

Mitt intresse för dig och de människor du har runt omkring dig är det som gör att vi vill utforma en politik som ger dig möjlighet att utvecklas och att du får förutsättningar att göra dina val i livet. Om inte du och alla andra skulle vara vårt intresse – vem är vi då till för?

 

Människan i centrum

En kommun med människa i centrum

Vi kristdemokrater strävar efter och har som mål att oavsett vilket politikområde som är aktuellt att sätta den enskilda människan i fokus. I den värdegrund som vi baserar vår politik på så har vi sedan partiet startade en ambition att se människan som en individ med ett unikt och okränkbart värde. Hon fungerar bäst i små nära gemenskaper. Detta är bland annat utgångspunkten för vår syn på familjen. Familjen, oavsett hur det ser ut, är grunden för barns uppväxt och de vuxnas sociala liv. Vi som människor mår bäst av att dela gemenskap med andra. Vår kamp för det civila samhället är en parallell till familjen. Här kan vi få dela gemenskapen med andra som har liknande intresse eller erfarenheter. Det är här vi får möjlighet att vara tillsammans med andra och få betyda något för någon annan.

Detta ger oss stöd för att säga att just den enskilde människan, kanske du, är vår utgångspunkt för vårt politiska arbete och för vår existens. I Upplands Väsby har vi under många år haft detta som vår grund. Vi vill fortsätta vara det parti som utformar vår politik med denna ambition och vi ser att det finns fortfarande mycket att göra för att lyfta fram den enskilda människan. Vi ska vara garanten för att utforma en mänskocentrerad politik i Väsby.