Tryggheten måste finnas hos oss hemmavid

I samhällsdebatten går diskussionens vågor höga när det gäller att hitta de bästa sätten för att säkra tryggheten på gator och torg. Så gott som alla vill ha fler poliser, fler kameror som ska bevaka gator och torg. Det är näst intill så att kreativiteten inte har några gränser när det gäller utomhus- eller den offentliga miljön.

Men jag kan inte undvika att dela med mig vad min erfarenhet som socialpolitiker sedan 2003 varav åtta år som ordförande i Social- och äldrenämnden har gett mig. Det jag har fått med mig är att många lever i stor otrygghet där man skulle vara som mest trygg. I sitt eget hem, i sin egen familj, bland sina närstående.

Jag önskar att fler skulle tycka att det är bråttom, mycket bråttom med att ge trygghet till alla de som lider av att inte få vara trygga och ha en fristad i sitt eget hem.

Att våld i nära relationer finns i alla typer av familjer vet vi sedan lång tid tillbaka. Många lever i en destruktiv parrelation med våldsinslag. Barn och ungdomar ska inte behöva uppleva att våld riktas mot dem eller en vuxen i det egna hemmet. Vi som finns runtomkring dessa som blir utsatta för våld måste göra allt för att bryta mönstret att våld föder våld, från den ena generationen till nästa.

Det är en stor uppgift för närsamhället att förebygga, ingripa och förhindra.

En utsatt grupp som det inte talas så mycket om men som också utsätts för våld på olika sätt är personer som är särskilt utsatta. Jag tänker då på äldre och personer med funktionsnedsättning. Personer som är bland de mest skyddsvärda i samhället. Vi måste agera tillsammans för att se och reagera på det våld som dessa utsätts för av både främlingar och närstående. Samhället är skyldigt dessa personer en större uppmärksamhet och skydd.

Att ge personer skydd mot våld i hemmet är för mig en självklarhet och det är inte att inkräkta på det enskilda hushållets integritet. Trygghet för en utsatt person måste få gå före allt annat. Tryggheten i det egna hemmet måste anses väldigt skyddsvärt.

Ger vi inte trygghet i det egna hemmet för barn, ungdomar, vuxna, äldre eller vem som helst – hur ska vi då tro att tryggheten kommer att öka på gator och torg? Detta arbete kommer att bli meningslöst.

Vi måste göra mer för att medvetandegöra för oss själva vad vi kan göra för att upptäcka och beivra våld i nära relationer se vårt eget ansvar för att skapa en större trygghet inom familj, släkt och andra nära relationer.